fredag 17 maj 2013

Jag stannade längre än jag tänkt
för den goa musikens skull

Blev sittande länge och lyssnade inte bara till Pilgrimsfalkens läte utan
till rogivande och medryckande musik alldeles för länge men gött men gött
Visst har ni upplevt att ni stannat längre på ett ställe än ni hade tänkt er? -Att något hållit er kvar. Att ni dessutom inte blivit stressade av det utan tvärtom mått bra av det.
Kanske en vacker utsikt eller en plats som ingett ro på ett alldeles speciellt sätt.
Kanske skön musik som gett avslappning till hela kroppen och bara inte kunnat gå därifrån. Näckens polska eller Horgalåten i modern tappning.
Startade som vanligt på Seagull Island. En otroligt vacker sim med många detaljer.
Först spelades  
George Jones & Tammy Wynette - When True Love Steps In 
En låt som passar mig väldigt bra just nu. Kärleksmärkt som jag är runt midjan.
När den var slut skulle jag resa mig men då kom 
Michael Bublé - Nevertheless. Då gick det ju inte att går sin väg. Nästa örhänge var Willie Nelson - Always On My Mind. Åh vad jag älskar Willie och hans mjuka goa röst.
Men när Il Divo körde igång med Esisti dentro me  även om något existerar inom mig mer påtagligt än någonsin just nu, då överstegs min "klibbighetströskel" och jag gick vidare i livet men med ett avslappat leende.
-Kom lyssna du med! Musikens vingar bär dig till Seagull Ilands

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar