-Bröstfixerade män är osäkra män!

 Sjöfn  analyserar 

Det är inte måttligt så mycket bröst en del vill ha.
Tyckte mina var stora nu när jag ammar men det här är fånigt.

 Har märkt av en ny sorts sexuellt beteende i Second Life sen jag fått barn,
 Dels den helt utåtagerande sorten som vill bli ammad, bytt blöja på, kläs i babykläder osv. De är i minoritet av de jag mött men jag har avböjt med orden; -Jag pysslar bara om babysar som är kortare än 75 cm i första livet.
Den andra sorten är dess fler. De bröstfixerade. Ammande mammor begåvas av naturen med funktionella bröst anpassade till sin uppgift och därmed större än vanligt vilket återgår till det normala när amningen upphör.
När jag satt och ammade Johan, min baby, började jag fundera på;
-Varför är män bröstfixerade?
Sökte på nätet och i mina böcker men ingen verkar ha kommit på en bra vetenskaplig förklaring utan mest gissningar. Desmond Morris t.ex tror att klyftan mellan brösten påminner om baken och därför är en stark sexuell signal. Elisabeth Gould Davis tror att brösten är en parningssignal från urtiden.
Ingen av dessa verkar vara direkt vetenskapligt belagd så då är det inget som hindrar att jag kommer med en egen hypotes.
-Bröstfixerade män är rädda män och har prestationsångest!

I ett mansförhärligande samhälle som t.ex det amerikanska känner
mannen inte bara press från mor och far utan även från flickvän/fru.
Han ska vara den perfekte mannen på alla vis. Även om hon inte står med
en fysisk piska så finns det en psykolgisk piska som viner 24/7

Bröstfixering eller mazophilia är vanligast, i fallande skala, i USA, Japan och Europa.
USA leder som vanligt med flera hästlängder. Gemensamt för dessa länder är att kraven på pojkar är höga redan från tidig ålder.
Man behöver bara se en amerikansk tv-serie för att förstå att kraven är höga.
Minns en scen där en pappa skulle resa bort ett längre tag från familjen, fru, två döttrar i tonåren och sladdbarnet en femårig pojke. Det sista pappan säger till pojken innan han åker är;
-Nu är du karln i huset och får ta hand om mamma, dina systrar och huset.

Den enda kravlösa platsen där bara kärlek bjuds i många mäns liv
är det första halvåret vid mammas mjuka varma digivande bröst

Kanske kan verka sött men så upplever inte pojken det. Han känner att han åläggs en enorm uppgift. Han känner pressen att klara det här och han vet hur besviken pappan skull vara om något hände.
Pappan ställer ett krav på femåringen som knappt en vuxen klarar. Tänk om huset skulle brinna ner, vilka skuldkänslor skapar inte det? -Pojken får gå på behandlingen i åratal. Inget land i världen har så många samtalsterapeuter av olika dignitet som USA.
När pojken växer upp ökar kraven ännu mer. Han förväntas bli bäst i skolan, han förväntas bli bäst i idrott, han förväntas få ihop det med den snyggaste tjejen, han förväntas bli rikast i USA och helst i hela världen.
Det enda stället och tillfället under pojkens liv som det inte ställs några som helst krav. Där det är mjukt, varmt och gott och man får mat utan att anstränga sig är vid mammas bröst.
Där finns bara kärlek.

Sjöfn